tisdag 3 januari 2012

Bygga koja av kuddar



Har precis sprungit kapplöpning med Lovis fram och tillbaks i lägenheten, jättekul tyckte vi båda två!
Hon har varit lite nere och orkeslös idag så jag började bli lite orolig, men nu verkar hon ha piggnat till.. Gå ut och kissa är däremot himlans motigt tycker hon, men vem tycker att det är så särskilt kul att gå ut i full storm egentligen?
Nu ligger hon nergrävd i sitt nya favoritställe; hörnet av soffan bland en massa kuddar, man ser bara den lilla näpna svansen sticka ut. Anar att ett antal knappar på den ena av kuddarna är en av anledningarna till denna kojas popularitet..
Hon är så underbart ljuvlig min lilla Lovis, men jag är så orolig att jag inte räcker till som valp-mamma... Gör jag rätt? Gör jag något fel? Leker jag med henne tillräckligt mycket? Daltar jag för mycket med henne? Men jag antar att det är så det kan kännas när man får sin alldeles första valp. Alla hundägare man känner kommer med råd till höger och vänster; gör si, gör så och gör för guds skull inte på det eller det viset. I all välmening förstås, men det skapar oro hos mig! Jag blir liksom alldeles förvirrad och stressad, för man vill ju såklart göra allting rätt! Jag älskar den här lilla varelsen över allt annat, och vill bara att hon ska ha det så bra som det bara går..
Men, men.. Jag antar att allt så småningom faller på plats.. Vi har ju trots allt bara haft henne i fem dagar än så länge..
Hon har i alla fall hunnit bli hyfsat rumsren, lärt sig gå uppför trappor och kan alldeles snart sitta på kommando. Jag är stolt över henne!

3 kommentarer:

  1. Med sunt förnuft kommer man långt, lyssna inte så mycket på andra utan gör det du själv tycker är bäst! Kram! :)

    SvaraRadera
  2. Tack Maria! Bästa tipset hittills :) Kram!

    SvaraRadera
  3. Jag själv undrar om man kan gosa ihjäl en liten valp??? I så fall ligger Flisan illa till. Men nu efter en vecka full med gos så har vi en trygg och tuff liten tjej som inte räds något. Nåja, kylan är väl inget vidare men efter en stund så trotsar hon även den och studsar fram som om hon hade fjädring i benen.

    Jag följer också Marias råd. Jag gör det som känns rätt för oss och är jag osäker så frågar jag någon jag litar på men använder mitt eget omdöme.

    Lovis verkar fullkomligt underbar så ni verkar göra allt rätt :)

    Fortsatt Lycka till!
    Kramar från Linda och Flisan

    SvaraRadera