Lovis väckte pappa imorse...
Lever livet i harmoniskt kaos med ADHD (som jag ser som såhär; Awesome Day, Hard Day) och mina själsfränder Lovis, en whippet tik, och min pojkvän. Detaljer är min stora passion. Det är liksom det som gör det - detaljerna. Och jag ser dem. Tydligt. Jag lever för allt som är vackert, vad det än är. Och jag kan alltid hitta något vackert i allt och alla - nästan..
lördag 7 januari 2012
fredag 6 januari 2012
Törnrosa
Lilla Lovis bara sover och sover idag.. men så fort hon vaknar ska vi ta oss ut till skogen för att leka lite och känna på nya dofter och nya miljöer.. Det är nästan som vår ute, isblå himmel och solen som lyser så underbart..
torsdag 5 januari 2012
Lilla morrhoppan
En stunds kanske lite för vilda lekar resulterade i ett litet valp-bett på överläppen som faktiskt till och med blödde en smula... haha, men kul hade vi!
Min lilla huggorm <3
Min lilla huggorm <3
onsdag 4 januari 2012
Sunshine
Plask, men ingen lek..
Första badet hemma hos oss fick bli i disk-hon, det verkade enklast så, kanske mindre vatten på kläder och så, men tji fick ju såklart jag...
Och Lovis var som synes inte alldeles överförtjust i denna nya aktivitet...
tisdag 3 januari 2012
Bygga koja av kuddar
Har precis sprungit kapplöpning med Lovis fram och tillbaks i lägenheten, jättekul tyckte vi båda två!
Hon har varit lite nere och orkeslös idag så jag började bli lite orolig, men nu verkar hon ha piggnat till.. Gå ut och kissa är däremot himlans motigt tycker hon, men vem tycker att det är så särskilt kul att gå ut i full storm egentligen?
Nu ligger hon nergrävd i sitt nya favoritställe; hörnet av soffan bland en massa kuddar, man ser bara den lilla näpna svansen sticka ut. Anar att ett antal knappar på den ena av kuddarna är en av anledningarna till denna kojas popularitet..
Hon är så underbart ljuvlig min lilla Lovis, men jag är så orolig att jag inte räcker till som valp-mamma... Gör jag rätt? Gör jag något fel? Leker jag med henne tillräckligt mycket? Daltar jag för mycket med henne? Men jag antar att det är så det kan kännas när man får sin alldeles första valp. Alla hundägare man känner kommer med råd till höger och vänster; gör si, gör så och gör för guds skull inte på det eller det viset. I all välmening förstås, men det skapar oro hos mig! Jag blir liksom alldeles förvirrad och stressad, för man vill ju såklart göra allting rätt! Jag älskar den här lilla varelsen över allt annat, och vill bara att hon ska ha det så bra som det bara går..
Men, men.. Jag antar att allt så småningom faller på plats.. Vi har ju trots allt bara haft henne i fem dagar än så länge..
Hon har i alla fall hunnit bli hyfsat rumsren, lärt sig gå uppför trappor och kan alldeles snart sitta på kommando. Jag är stolt över henne!
Lilla videung
Ny dag, nya äventyr
04:59 skulle det vara uppstigning idag enligt Lovis. Kissa & äta, sen kanske lite lek tyckte hon, typ.
Men, ja, hon höll inte särskilt konsekvent på sina planer för när vi kom ut tyckte hon att blåsten var för alldeles för jobbig och gräset alldeles för blött. Så hon satte sig helt enkelt under mig (jag satt på huk), gnydde och väntade tills jag behagade gå in igen.. Vilket blev ganska snarast, för jag är så otroligt svag för det där lilla nästan kvittrande ljudet hon har för sig när hon försöker ställa sig in för att få något hennes väg.. När vi sen kom in var maten inte ett dugg intressant & att leka var det inte tal om, för hon sprang ganska omgående tillbaka in i sin koja och gosade ner sig bland sina filtar, gosdjur o allt vad det är som hon släpat in där. Hon är lite av en inredare, Lovis, för aldrig får mattor, kuddar eller liknande ligga kvar på sin ursprungliga plats. Hon tar dem och släpar med all sin kraft dem till det ställe där istället hon tycker att de ska ligga.. Hur som haver, idag ska vi introducera skogen för henne, så det ska bli kul att se vad hon kan ställa till med, eller inte ställa till med där..
Men, ja, hon höll inte särskilt konsekvent på sina planer för när vi kom ut tyckte hon att blåsten var för alldeles för jobbig och gräset alldeles för blött. Så hon satte sig helt enkelt under mig (jag satt på huk), gnydde och väntade tills jag behagade gå in igen.. Vilket blev ganska snarast, för jag är så otroligt svag för det där lilla nästan kvittrande ljudet hon har för sig när hon försöker ställa sig in för att få något hennes väg.. När vi sen kom in var maten inte ett dugg intressant & att leka var det inte tal om, för hon sprang ganska omgående tillbaka in i sin koja och gosade ner sig bland sina filtar, gosdjur o allt vad det är som hon släpat in där. Hon är lite av en inredare, Lovis, för aldrig får mattor, kuddar eller liknande ligga kvar på sin ursprungliga plats. Hon tar dem och släpar med all sin kraft dem till det ställe där istället hon tycker att de ska ligga.. Hur som haver, idag ska vi introducera skogen för henne, så det ska bli kul att se vad hon kan ställa till med, eller inte ställa till med där..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)